Sista
uppdatering
Hej,
Hampus heter jag och ville presentera mig. Jag är 23 år, född och
uppväxt i Södermalm i Stockholm.
Jag är vän till Marcela
som har bjudit mej till manusgruppen.
Jag visste inte vad det hela gick ut på, bara att det skulle göras
en film med ungdomar och pensionärer.
Jag kliver av bussen
i Orminge centrum där jag möts av Marcela och vi går tillsammans
till Folkets hus. Jag kommer in i ett konferensrum i vilket det
sitter ett tiotal personer. Alla är minst över fyrtio år gamla!
Jag får ett varmt
välkommande trots att jag är försenad. Vi brainstormar kring huvudpersonen
Agda.
Vet inte riktigt
var jag har hamnat, men kommer fram till att jag trivs i sällskapet
och känner mej inspirerad. Jag vet inte ännu vad jag har att vänta
mej, men är nyfiken - jag hoppas att få möta de andra ungdomarna
i nästa möte där jag definitivt kommer att infinna mig.
19 februari
Sitter nu på Folkets hus, vi har precis avslutat dagens möte.
Vi hade en journalist och en fotograf från PROs tidning närvarande.
Vilket fick mej att bli en aning nervös.
Sitter och tänker
på förra veckans biobesök "Cirkeln", en iransk film om kvinnors
levnadsvillkor. Filmen följde lite osammanhängande, olika kvinnor
som tillsist hamnar i samma fängelsecell.
Mötet gick mest
åt fotografering och frågor. Hoppas att jag har tid nästa vecka
när vi ska träffas på Kulturhuset och arbeta med dokumentären. Det
ska bli kul att lära känna alla lite närmare.
2 april
Hej nu är jag här igen efter ett litet uppehåll. Jag har haft
en massa prov i skolan så jag har inte haft nöjet att vara med på
mötena. Det känns tråkigt att så mycket har hänt med manuset utan
att man har kunnat påverka! Men det är kul att saker har hänt. Karaktärerna
börjar få mera liv, som Agdas väninnor, hennes son, ungdomarna i
kollektivet som alla verkar vara svenskar (?) och den arga gubben
som är kallad för "Generalen". Det finns också förslag till en ny
karaktär som kallas för Greger, som är en slusk.
Agda erkänner att
hon har käpp för att få mera hänsyn, sittplats på bussen osv. fast
hon egentligen inte behöver en. Det känns pinsamt när jag kommer
på att jag inte kommer ihåg namnen på så många i gruppen, men jag
hoppas att det ska bli bättre när skolan är slut och när jag kan
vara med mera kontinuerligt.
Små idéer: när Agda ska
bjuda på tårta i första akten, så slänger hon den när hon tycket
att den inte är tillräckligt bra.
Dana lagar en massa
mysko exotisk mat och hela köket är i kaos.
28 maj
Hej på er! Det var länge
sen men nu är jag här igen. Jag är färdig med skolan och hoppas
nu att jag ska kunna vara med på möten med full kapacitet. Jag startade
min dag med hypnosterapi och efter gick jag och klippte mej. Jag
går ner till slussen och träffar Ragnar, sen droppar det in med
folk, en efter en - Carolina kommer och henne har jag inte träffat
på sex månader. Jag känner mej glad och tycker att det ska bli kul
att se hur manuset har framskridit sen sist.
Det finns nya och gamla
ansikten, Ulla kommer ihåg mitt namn, trots att det var ett tag
sen sist. Vi går igenom manuset och jag känner igen det mesta. Vissa
saker har klarnat men kring andra, börjar frågetecknen att hopa
sig. Som tex. var kommer Dana ifrån och varför?
18 juni
Dagsturen
till Nämndö
Jag kom ner till
Strömkajen straks efter åtta på morgonen, efter en liten bratwurst
med stark senap så dök Ragnar upp med ett leende trots den okristliga
tidpunkten. Vi klev på båten och åkte i ca en timme till Saltsjöbaden
där hälften av gruppen klev på, främst åldringarna. Sen åkte vi
någon timme till och ju längre ut i skärgård vi kom ju mer släppte
molntäcket. Vi klev av båten och gick till några av infödingarnas
hus och avnjöt lokala delikatesser och hade rätt så kul trots bristen
på berusningsmedel. Vi hade ett litet kaosaktigt möte - och nu slutar
jag att skriva för här ska badas så in i norden.
|