Sista
uppdatering
Jag heter Jimi Barholt
och är 21 år. Jag gick på media utbildning på Riddarfjärdens media
gymnasium. Jag älskar att skapa och se en skapelse träda fram ur
ingenting. När jag var mindre så gjorde jag och mina kompisar hela
tiden små filmer. Vi var som galna och gjorde de knäppaste filmer
någonsin.
Just nu har jag upptäckt
att måla med olja och akryl, där har jag också hittat ett härligt
sätt att skapa.
I april förra året var
jag och två kompisar i Nepal. Vi var där i två månader och jag tror
att vi gjorde allt man kan göra. Vi tältade, vandrade, besteg berg,
besökte tempel, bodde hos nepaleser uppe i bergen och var nere i
djungeln och badade i vattenfall. Det hände nåt flummigt varje
dag, hela tiden nya intryck - det var en otrolig upplevelse.
Det här med samarbetet
mellan unga och gamla är en underbar grej, då kam man få fram det
ultimata budskapet. Det är en av anledningarna att jag ville gå
med i manusgruppen, en annan är att "Det
faller en dröm" var en mycket intressant film om man vet
om allt arbetet bakom kameran. Det vill jag vara med om, att kämpa
sig igenom en näst intill omöjlig uppgift.
19 februari
Efter förra mötet känner jag att jag börjar komma in i det hela.
Bilder och idéer börjar ploppa upp, för nu kan man nästan se hur
filmen kommer att bli uppbyggd. Alla i gruppen är suveräna människor,
det är verkligen roligt att alla är så engagerade.
Vi pratar om en
början till filmen där Dana är skribent i sitt hemland och inte
alls omtyckt av regeringen av olika skäl. Hon blir så mycket trampad
på, så att hon tappar sin dröm. Det är mycket slipning kvar på det,
men jag tycker att det känns rätt.
Dana flyr landet
av olika anledningar och till slut hittas av Agda i källaren efter
att blivit antastad. Agda tar hem henne men bestämmer sig efter
ett tag att hämta polisen. Jag tycker (som vi har pratat om) att
vi ska göra så att publiken också vill skicka hem henne. Sen vänder
allt och Agda ger Dana tillbaka sin dröm.
Om mani padme mum
5
mars
Frågan är vad Agda ska hjälpa Dana med? Först och främst ska Agda
ge henne trygghet och få Dana att känna sig trygg och hemma här
i Sverige. Dana får inte leva i skräck för att då kommer hon inte
att lyckas! Kollektivet ovanför har något Dana behöver, de har ungdomligheten
som inte Dana har haft. Jag tycker att en kontakt ska gradvis byggas
mellan ungdomarna i kollektivet och Dana och Agda. Det skulle kunna
ske med flytten, när Dana ska tillbaka till den gamla lägenheten
och hämta sina grejer. När Dana får kontakt med ungdomarna, blir
Agda och ungdomarnas lägenheter hennes hem. Hon får lov att bo i
båda lägenheterna. Kanske till och med någon av ungdomarna blir
så påverkad av Danas visioner att han/hon följer med Dana till sitt
hemland.
19 mars
Vika är Agdas vänner och vilka är ungdomarna?
I bostadsföreningsmötet blir det oväntat avslag till bostadsrätt,
en barnfamilj hoppar av. Agda tvingar sina väninnor är att göra
reklam för bostadsrätten.
Klipp/
Dana bråkar med hyresvärden och sticker.
Klipp/
Agda har dukat upp fika men ingen kommer, de ringer med dåliga ursäkter.
Generalen vill ha Agda. Han berättar dåliga historier (skrattar
åt sig själv) och beklagar sig hela tiden. Han vill komma in och
fika men Agda vill absolut inte.
Klipp/
Dana i taxin med sin lapp.
Klipp/
Agda ser en fimp varsla ner i blomkorgen. Träffar Matti en av ungdomarna
ovanför och skäller ut honom, eftersom han har freestyle, lyssnar
han inte riktigt och Agda blir galen.
Senare. Agda och Dana söker upp adressen och det blir stor missförstånd
mellan de som bor där och Agda, dom vet inget om Dana.
Senare. Brandlarmet går av och Dana får panik, springer ut i trappen
och träffar ungdomskollektivet och de hjälper henne i Agdas lägenhet,
det blir tumult och de försöker hitta oljudet. Mitt i kaoset kommer
Agda.
Agda lurar Dana med att hon ska få en bostad och säjer till henne
att gå till en viss plats. En gång där ser Dana en polisbil och
gömmer sig i buskarna och sen går hem, ser att Agda inte är där
och blir bjuden på fest hos kollektivet.
Funderingar. Dana kan
bli kär i Agdas son som inte får veta nåt om Dana, men de träffas
i alla fall utan att Agda vet om det.
16 april
Agdas vänner.
Ett äldre par i Agdas ålder, de har varit gifta i evigheter. De
skojar med varann och omgivningen hela tiden. Ett riktigt radar
par, och det är damen som är mest galen. Hon är oftast den som drar
igång med humorn. Det ska vara ironi, sarkasm och självironi. Det
ska kännas lite som en föreställning när de två sätter igång! De
älskar barn och har själva en stor släkt. De gillar Agdas humor
och hon gillar deras.
Få fram subkulturen i
rave!
En av ungdomarna i kollektivet är hippie inspirerad. Han bränner
för rave kulturen. Dana blir meddragen till den här andra världen
under en natt på techno kalas. Få fram den egendomligt vänliga och
välbefinnande miljön.
30 april
Deras röda tråd är att de gillar att spela teater, apa, clown, filma
varann, spela in varann på t.ex. datorn och göra små sketcher ute
på stan eller var som helst. De älskar att få positiva reaktioner
och se människornas förvånade ansiktsuttryck.
Subkulturen inom rave.
Det känns som
om alla känner alla. En stark gemenskap. Mer leende under en fest
än man nånsin fått ute på krogen. Ingen alkohol, det är stängdags
efter fem, man trivs med den här musiken och stämningen - då kan
man hålla igång hela natten och komma i trance. Man kan känna sig
totalt fri att göra vad man vill, dansa eller hoppa omkring, Klä
sig som man känner för, det finns inga fördomar. Oftast finns det
ett vilorum (chillout) där man går och relaxar eller pratar, därinne
är det ett praktexempel på fördomsfrihet där alla pratar med alla
och alla gränser korsas - det finns inga murar. Jag var på en fest
nyligen och då bröts musiken plötsligt och en kille och en tjej
kommer upp på scen, ursäktar sig mycket vänligt och berättar att
de ska förlova sig här och nu. De bytte ringar och kysstes under
applåder. Sen fortsatte festen.
18 maj
Agdas son lever i det effektiva samhället. Han ät besatt av
pengar och är utanför "Babylons murar". Han värderar pengar framför
allt. Agdas son ät cirka femtio år, hans fru är yngre, cirka 35-
40 år gammal. De har inte skaffat barn tidigare därför karriären
har gått före, men nu planerar de att ha barn inom en snar framtid.
Men nya ekonomiska problem dyker upp och de skjuter fram familjeplanerna.
28 maj
Dana går på technofest
på ön. Vi visar subkulturen inom rave. Med riktigt sköna vibbar
och sköna människor. Hon upptäcker friheten att göra, prata och
känna vad hon vill. Men den underbara platsen blir helt plötsligt
son ett krigsfält. Polisen kommer, både civil, blåvit, kravall och
rave kommissionen. De stänger av musik och ljus och börjar skingra
folket som protesterar vilt. Polisen kör med hårdhandskarna. Vi
ska försöka få fram det som aldrig visas. Både den riktigt härliga
subkulturen och polisens metoder. Visa hur grova dras metoder egentligen
kan vara. Visa hur uppriktigt galna de är. Självklart är inte alla
galna, men de som är i rampljuset brukar vara det! Vi kan ha snälla
poliser också.
Eftersom Dana är utvisningshotad
så blir det ett stort problem, det är ju poliser överallt! Det måste
rymma tillbaka till Agda, tillbaka till säkerheten.
18 juni
För det första är det underbart att komma ut i naturen och njuta
av allt! När vi åker ut hela gruppen på såna här uppdrag eller evenemang
så kommer vi nog närmare varann och känner en härlig gemenskap.
Inspirationen växer med gemenskapen, att vi lär oss att jobba i
en sån stor grupp som vi - är jag säker att det kan bli nåt stort!
Dana skriver en självbiografi
som ett uppdrag för sig själv - för att få fotfäste. Det är ingen
dagbok, mer som en bok. Dana sitter och arbetar på den för att låta
Agda läsa om hennes liv. Det är svårt för Dana att berätta om sig
själv och hon väljer att berätta skriftligt. Boken är som en personlig
gåva till Agda. I boken skriver hon också om Agda och Agdas förhållande
med sin son - och hon tänker på sin egen mamma.
13 augusti
Sommaren började
och passerade förbi, nästan som vanligt. Jag tror att det har varit
en sån där sommar som man uppskattar extra mycket: bra väder, mycket
fritid och mycket rörelse. Jag har varit på Roskilde festivalen
i Danmark, och en trance festival i Tyskland som heter Voou experience.
Båda festivalerna var underbara, men på två olika sätt! På Roskilde
var alla där för olika saker, olika band - och det var totalt galet.
Alla var som tokiga och festade loss på riktigt. I Tyskland var
det helt annorlunda, fast en liknande känsla (festivalkänsla). Vibbarna
var otroligt sköna, alla var ju där för en och samma sak: love,
peace and unity. Alla var glada, log och dansade tre dagar i sträck.
Helt underbart, nästa år ska jag tillbaka.
13 september
Jag och Carol satt och
diskuterade kring treatment som vi läste och det känns underbart
att nu ha ett skelett, en grund till en bra historia! Dramaturgen
Fredrik har helt klart gjort ett bra arbete. Men så klart finns
det en hel del att arbeta vidare på. En del sekvenser skulle kunnas
göra mera verklighetstrogna och med mer känslor. Jag tycker också,
som jag gjorde redan från början, att vi ska få fram mera om hur
samhället ser ut idag. Att publiken ska få "känna" verkligheten
i filmen. Men som sagt: helheten känns bra och jag blev glad när
jag läste treatment - en bra start!
30 september
Dana skriver en olaglig bok om hennes låtsas fars förflutna
som typ terrorist och därför blir hon ratad och förtyckt i sitt
hemland och blir tvungen att fly. Dana måste fortfarande vara förtyckt
när hon kommer till Sverige för att kunna bli räddad.
Idag fick vi besök av
Karen Austin från Ungdomsstyrelsen och Gunvor Pontén, en potentiell
skådespelare till Agda. Det känns mycket seriöst, nu när vi börjar
komma in på det riktiga känslorna i filmen. Nu börjar det roliga,
för nu är skelettet klart och kroppen ska skapas.
15 oktober
Börjar bli ett team nu?
Det känns som om vi börjar hitta våra platser i spelet. Jag börjar
känna att det verkligen händer stora saker på gång! Vi pratar mycket
nu om det publiken kanske inte tänker på, som bakgrunder till karaktärerna
och som gör att vi känner oss mera hemmastadga i berättelsen.
Vi pratar om hur scenografin ska vara uppbyggd på bästa möjliga
sätt. Det finns mycket att göra och mycket kommer att göras! Det
är lika spännande varje gång vi har möte.
30 oktober
Vi arbetar mycket
på varför? Varför är Dana rädd, varför vill Agda göra det
hon gör? Bakgrunds historier till stora händelser. Vi arbetar med
känslan i filmen, som skapas av att vi pratar och diskuterar fram
och tillbaka. Vi känner av och pratar vidare, tar fördelar och nackdelar.
Till slut får man en bra känsla. Vi bollar fram och tillbaka och
känslan i filmen växer och nu har vi kommit så pass långt att vi
ser historien framför oss. Om vi ska ändra nåt i historien skulle
allt behöva ändras. De nya idéerna måste passa in i den redan skrivna
historien.
Som sagt, jag tycker vi har börjat
arbeta med känslan i filmen. Snart tom dialog då har man kommit
ganska långt.
|